Wol-Ceram

Den första helkeramiska krona som gör att du kan preparera en avtunnad eller avfasad kant. Wol-Ceram-hättor är tillverkade i materialet Vita® In-Ceram® av aluminiumoxid. Wol-Cerams snygga och naturliga tandbensfärgade hätta släpper inte igenom opacitet.

Material

Den innovativa Wol-Ceram-tekniken ger tänderna ett naturligt utseende. Wol-Cerams hättor, broar och implantatskelett är tillverkade i VITA In-Ceram av spinell, aluminiumoxid och zirkonoxid. Den slutliga pläteringen görs med någon av de porslinsmaterial som för närvarande finns tillgängliga för Wol-Ceram, till exempel Vita VM7, Vita Alpha, Noritake Cerabien, Jensen Creation AV och Vintage AL Esthetic Porcelain.

Fakta om Wol-Ceram-material...

Etablerad

Andra helkeramsystem har stor hållfasthet och ger lyckade resultat på kort sikt. Vad som verkligen räknas är klinisk tillförlitlighet på lång sikt. VITA In-Ceram® är det enda helkeramsystemet som prövats i miljontals fall i över 13 år. In-Ceram har en framgångsfrekvens på över 98 % vilket borde övertyga dig om att det här är en ersättning som både du och din patient verkligen kan lita på.

Flexibel

In-Ceram ger dig kontroll. Den ger dig möjligheten att optimera In-Ceram-ersättningens fysiska egenskaper och anpassa den till varje patients unika behov. Det kan inga andra helkeramsystem.

Fysiska egenskaper (hållfasthet):

In-Ceram av zirkonoxid = 700 Mpa böjhållfasthet¹
In-Ceram av aluminiumoxid = 500 Mpa böjhållfasthet²
In-Ceram av spinell = 350 Mpa böjhållfasthet²

Referenser
1. Vita Zahnfabrik Technical Bulletin, 1998.
2. Seghi, Sorensen Int J Prothodont 8:239-246, 1995.

Fysiska egenskaper (translucens):

In-Ceram av spinell = mycket stor translucens
In-Ceram av aluminiumoxid = stor translucens
In-Ceram av zirkonoxid = måttlig translucens

Fysiska egenskaper (optimal färgmatchning):

In-Ceram med fasad i Vitadur® Alpha-porslin i nya Vitapan® 3D-Master™-nyanser och i Vita Classical-nyanser

Fysiska egenskaper (justerbar kant):

In-Ceram är lätt att vässa före glasinfiltration till skillnad från fabricerade hättor.

Plätering med VITAVM7

Det finns några verkligen enastående fördelar med att plätera med VITAVM7-material. VM7 har anmärkningsvärda fysiska egenskaper. De kliniska nötningsegenskaper gör att den extremt fina mikrostrukturen kan imitera emaljens egenskaper.

Fördelar med VITAVM7

• VM7 är extra snäll mot känsliga tänder
  
• VM7:s brandstabilitet är optimal: nyanser och former bevaras även efter att materialet har bränts flera gånger
  
• VM7 ger de mest naturtrogna resultaten bland dagens tandporslin
  
• VM7 använder det erkända nyanssystemet 3D-Master

Plätering med VITADUR ALPHA

Vitadur Alpha är en helt ny produkt som baseras på studier av naturliga tänder. Den är metallfri och utformad för konventionella och helkeramiska applikationer. Vitadur Alpha har noga avpassats efter naturliga tänders brytningsindex, reflektionsegenskaper och transparens.

Det finns en lång rad intensiva porslinsmaterial för Vitadur Alpha, som ger färgeffekter framför allt på emalj och incisala ytor. Vitadur Alpha liknar dessutom naturliga tänder i fråga om luminiscens och translucens.

Andra material som används med Wol-Ceram-systemet...

Noritake Cerabienär porslin som utvecklats speciellt för helkeramiska kronor och bryggor med aluminiumoxidskelett. Det är inte allergiframkallande och ger inga svarta streck på tandhalsarna.
 

Jensen Creation AV är specialgjort för användning med hättor i aluminumoxid, t. ex. In-Ceram(r). Creation AV kombinerar de traditionella keramernas fördelar med helkeramernas estetik.
 

Vintage AL Esthetic Porcelainär resultatet av många års erfarenhet av att utveckla porslinsmaterial. Baspaketet Vintage Porcelain Kit kompletteras med ett komplett sortiment av tillbehörspaket som gör att teknikern kan framställa prisbilliga estetiska ersättningar av hög kvalitet.

Cement för In-Ceram

Använd konventionella cement för In-Ceram eller antingen Panavia 21 TC eller Rely X från 3M, om du skulle vilja limma In-Ceram. ANVÄND ALDRIG Glass Ionemer Resin eller GIR eftersom det expanderar.

Vanliga frågor om Wol-Ceram

F) Vad är Wol-Ceram?

Wol-Ceram är ett nytt mycket sofistikerat elektropläteringssystem som med CAD-CAM-teknikskapar starka helkeramiska ersättningar av zirkonoxid, aluminiumoxid eller spinell.

F) Vad är det för skillnad mellan Wol-Ceram och In-Ceram?

Wol-Ceram är en tillverkningsprocess som använder erkända In-Ceram-material från Vita.

F) Är In-Ceram ett hållfast material?

Ja. Det är det enda materialet som prövats i miljontals framgångsrika kliniska fall i mer än ett årtionde.

F) Är hättorna enfärgade?

Nej. De förfärgas med tandbensfärgen Vitapan 3-D Master eller Vita Classical-nyanser.

F) Hur fungerar Wol-Ceram-systemet?

Med elektropläteringstekniken laddas materialet elektrostatiskt och ett jämnt materialskikt appliceras på stansen.

F) Vilka är fördelarna med att använda Wol-ceram-systemet?

• Kan användas till hättor, bryggor, fasader och implantatskelett
  
• Det går att arbeta direkt på preparationsstansen
  
• Ingen särskild kant krävs
  
• Mycket kostnadseffektivt
  
• Intern produktion
  
• Kort leveranstid
  
• Förtonad i tandbensfärg

F) Kräver Wol-Ceram någon typ av preparation?

Ingen särskild kant krävs. Den fungerar med vilken preparation som helst.

F) Vilken cementeringsmetod ska man helst använda?

De mest rekommenderade är: Panavia 21 T och RelyX från 3M.

Välja rätt material för anteriora ersättningar

Den "estetiska revolutionen" fortsätter inom tandvården och valmöjligheterna är fler än någonsin. Den stora mängden information ger dig en fantastisk möjlighet att ge optimal vård ur en estetisk, funktionell och sjukdomsförebyggande synvinkel, men den kan också leda till förvirring när du måste välja vilket alternativ som passar patienten bäst.

"Factors Affecting Restoration Selection"

av dr John C Cranham

Välj det material som passar just din patient

Ingenting är mer förvirrande än att behöva gå igenom den stora mängden estetiska material för att kunna välja rätt produkt i en bestämd situation. Som tandläkare har vi en tendens att nöja oss med ett eller två material, och få våra patienter att passa materialet. Men det är inte det bästa sättet.

Känn till dina valmöjligheter

En mycket klokare metod är att ta sig tid att studera fördelarna med så många material som möjligt så att du alltid väljer rätt material för varje individuell patient. Syftet med den här urvalsguiden är att tillhandahålla relevant information och hjälpa dig att ge dina patienter den optimala behandlingen. En mycket klokare metod är att ta sig tid att studera fördelarna med så många material som möjligt så att du alltid väljer rätt material för varje individuell patient. Syftet med den här urvalsguiden är att tillhandahålla relevant information och hjälpa dig att ge dina patienter den optimala behandlingen.

Kriterier för val av material

Det finns minst sex faktorer att ta hänsyn till vid val av ett ersättningsmaterial. Låt oss ta en kort titt på varje punkt nedan.

1. Estetisk risk

   När en unga människa ler visas oftast 1,0-3,0 mm av överkäkbenets incisala tandstruktur. Välj ett så kosmetiskt material som möjligt om patientens krav på estetik är höga och det finns en hel del tandstruktur (mer än 7 mm labial hypermobilitet när han eller hon ler).¹ Om patienten inte har så höga krav på estetik och tänderna inte är alltför synliga, är det klokare att välja mer slitstarka material – även om estetiken får ge vika något.
   
   

Ett annat övervägande är huruvida de anteriora tändernas underliggande färg ska lysa igenom eller inte. Ett material bör vara tillräckligt genomskinligt att låta den naturliga färgen lysa igenom eller tillräckligt ogenomskinligt för att oestetisk underliggande färg inte ska synas.




2. Ocklusal risk

   Var uppmärksam på tecken eller symtom på käkledsbesvär, ocklusal muskelsjukdom, ömhet eller trötthet i tuggmuskeln (spänningshuvudvärk), tandslitage, tandmobilitet utan periodontal nedbrytning eller tandmigration. Dessa besvär tyder på en hög ocklusal risk för patienten.² Estetiska ersättningar kan ändå vara ett alternativ men det är extra viktigt att vara särskilt uppmärksam på detaljer för att utveckla ett ocklusalt system som garanterar symmetri i mun, tänder och svalg – för att reducera påfrestningen till ett minimum.
   
   

3. Mängd kvarvarande emalj

   Ett bra skäl till att ha kvar tandstruktur vid limning är att bevara så mycket kvarvarande emalj eftersom emaljens kristalliska struktur är långt mindre föränderlig än tandben. Enligt undersökningar av porslinsfasader under de senaste tio åren var sex av sju av de ersättningar som misslyckades (4 %) endast delvis fogade till tandben.³ Framgångsfrekvensen visar på anmärkningsvärt goda resultat för porslinsfasader och tyder på att det är fördelaktigt att ha kvar så mycket emalj som möjligt.
   
   

4. Mängd och kvalitet på kvarvarande tandben

   I färska studier har man även sett på hur limning vid sklerotiskt tandben och tandben som angripits av karies kan påverka fogstyrkan.^{4, 5} Det är svårt att lyckas med limning inuti munnen och dessutom så verkar det som om fogstyrkan även beror på typen av tandben. En bra tumregel är att överväga en traditionell cementerad ersättning om det finns områden med missfärgat tandben som inte är känsligt för kallt vatten, luftdrag eller för preparering utan bedövning. Detta kan tyda på att det fuktiga kollagenstrukturen inuti tandbenet har förändrats påtagligt vilket påverkar fogstyrkan.
   
   

5. Förmåga att upprätthålla 100 % isolering

   Om isolering inte kan åstadkommas till 100 % under limningen finns det risk för att det misslyckas.⁶ Djupa subgingivala ersättningar, patienter med käkledsbesvär eller områden som det inte är möjligt att isolera är bara exempel på kliniska situationer där traditionella cementerade ersättningar kan vara indicerade.
   
   

6. Bevara maximalt antal tänder

   I allmänhet är det rekommenderat att bara avlägsna den mängd tandstruktur som krävs för att få en optimal estetik och åstadkomma nödvändig retention.
   

Referenser

1. Spear F: The maxillary central incisor edge: a key to esthetic and functional treatment planning. Compend Cant Educ Dent 20 (6): S 12-S 16, 1999.9. Garber DA: Porcelain laminate veneers: ten years later. Part I: Tooth preparation. J Esthet Dent 5(2):56-S9, 1993.
   
   

2. Dawson P: Evaluation, Diagnosis, and Treatment of Occlusal Problems. C.V. Mosby, 1989.
   
   

3. Dumfahrt H, Schaffer H: Porcelain laminate veneers, a retrospective evaluation after 1 to 10 years of service: Part II: Clinical results. Int J Prothodont 13(I):9-I 8, 2000.
   
   

4. Yoshiyama M, Urayama A, Kimoch T, et al: Comparison of conventional vs self-etching adhesive bonds to caries-affected dentin. Oper Dent 25 (3): 163-169, 2000.
   
   

5. Nakajima M, Ogata M, Okuda M, et al: Bonding to caries-affected dentin using self-etching primers. Am J Dent 12(6):309-3 14, 1999.
   
   

6. Nakabayashi N, Pashley D: Hybridization of Dental Hard Tissues. Quintessence Publishing Co., 1998.