IPS Empress Tandkronor Och Broar

Denna helkeramiska ersättning i pressglas fortsätter att vara vårt främsta metallfria alternativ. Den har den nödvändiga styrkan och hållbarheten, och ser dessutom naturlig ut, är estetisk och funktionell.

Fasader, kronor och brokonstruktion
i presskeram – Empress® & Eris

Ibland behövs en helkeramisk ersättning som är starkare än porslin för att få bästa möjliga estetiska resultat. Då är ersättningar i presskeram idealiska. De kan användas till fasader, hela kronor och anteriora bryggor (vid 4,0 x 4,0 mm koppling).

När keramer saknar stöd längs 2,0 mm ger presskeram ett bra resultat. Det är också möjligt att placera fasader bredvid kronor i samma material för att få ett estetiskt resultat. Det är viktigt att komma ihåg att det aldrig är en bra idé att placera olika porslinsmaterial intill varandra eftersom de optiska egenskaperna skiljer sig åt. När en helkeramisk krona placeras bredvid en fasad fungerar presskeram extremt bra.

Sun Dental Labs erbjuder tre mycket framgångsrika pressglasalternativ.

IPS Empress Esthetic:

I åratal har vi försett våra kunder med IPS Empress många fördelar. Nu har de estetiska resultaten förbättrats ytterligare genom en tillökning i IPS Empress-serien – IPS Empress Esthetic. IPS Empress Esthetic är en ny leucitförstärkt glaskeram med en bredare färgskala och ökad densitet för förbättrad böjhållfasthet. IPS Empress Esthetic och den nya serien IPS Empress Esthetic Layering Porcelains kan tillsammans användas till mycket estetiska fasader i pressporslin och anteriora enstaka tandersättningar (bikuspid och framåt).

IPS Eris:

När en posterior enstaka enhet eller en anterior brokonstruktion i pressglas i tre delar indiceras, rekommenderar Sun Dental Labs att ni använder IPS Eris. Båda dessa pressglasalternativ kombinerar glans och extra styrka tack vare ett kärnskelett i litiumdisilikat. Eris har en pressad kärna av spärrade nålformade litiumdisilikatkristaller. En bas i litiumdisilikat är dubbelt så stark (300 MPa) som det ursprungliga leucitförstärkta materialet och har dubbelt så stor brottseghet. Därefter pläteras den unika glaskeramen Eris och fulländas med glasyr och inre färgning. Resultatet blir en stark och vacker ersättning och dina patienter får fler estetiska valmöjligheter.

Kontraindikationer

• Bör inte användas om ett mer bevarande alternativ är möjligt
  
• Bör inte användas om den underliggande färgen ska lysa igenom
  
• Bör inte användas för anteriora brokonstruktioner när en 4,0 x 4,0 mm koppling inte är möjlig

Sammanfogning

IPS Empress Esthetic-kronan bör fogas samman genom att limmas vid emaljen-tandbenet med ett dubbelverkande hartscement dvs. Nexus 2 (Kerr) Variolink 11 (Ivoclar/Vivadent). Använd ett lätt hartscement – RelyX Veneer Cement System (3M) – för fasader.

Försäkringskoder

En enhet
D2740 krona – porslin/keramsubstrat

Brokonstruktion

D6740 krona – porslin/keram
D6245 pontic – porslin/keram

Fasad

D2962 labial fasad (porslinlaminat) – laboratorium

3/4 Fasad

D2783 krona – 3/4 porslin/keram

Förberedande Design

1,5 - 2,0 mm omkrets med rundad, kraftig avfasning; 1,5 mm incisal reduktion

Välja rätt material för anteriora ersättningar

Den "estetiska revolutionen" fortsätter inom tandvården och valmöjligheterna är fler än någonsin. Den stora mängden information ger dig en fantastisk möjlighet att ge optimal vård ur en estetisk, funktionell och sjukdomsförebyggande synvinkel, men den kan också leda till förvirring när du måste välja vilket alternativ som passar patienten bäst.

"Factors Affecting Restoration Selection"

av dr John C Cranham

Välj det material som passar just din patient

Ingenting är mer förvirrande än att behöva gå igenom den stora mängden estetiska material för att kunna välja rätt produkt i en bestämd situation. Som tandläkare har vi en tendens att nöja oss med ett eller två material, och få våra patienter att passa materialet. Men det är inte det bästa sättet.

Känn till dina valmöjligheter

En mycket klokare metod är att ta sig tid att studera fördelarna med så många material som möjligt så att du alltid väljer rätt material för varje individuell patient. Syftet med den här urvalsguiden är att tillhandahålla relevant information och hjälpa dig att ge dina patienter den optimala behandlingen. En mycket klokare metod är att ta sig tid att studera fördelarna med så många material som möjligt så att du alltid väljer rätt material för varje individuell patient. Syftet med den här urvalsguiden är att tillhandahålla relevant information och hjälpa dig att ge dina patienter den optimala behandlingen.

Kriterier för val av material

Det finns minst sex faktorer att ta hänsyn till vid val av ett ersättningsmaterial. Låt oss ta en kort titt på varje punkt nedan.

1. Estetisk Risk

   När en unga människa ler visas oftast 1,0-3,0 mm av överkäkbenets incisala tandstruktur. Välj ett så kosmetiskt material som möjligt om patientens krav på estetik är höga och det finns en hel del tandstruktur (mer än 7 mm labial hypermobilitet när han eller hon ler).¹ Om patienten inte har så höga krav på estetik och tänderna inte är alltför synliga, är det klokare att välja mer slitstarka material – även om estetiken får ge vika något.

    

Ett annat övervägande är huruvida de anteriora tändernas underliggande färg ska lysa igenom eller inte. Ett material bör vara tillräckligt genomskinligt att låta den naturliga färgen lysa igenom eller tillräckligt ogenomskinligt för att oestetisk underliggande färg inte ska synas.




2. Ocklusal Risk

   Var uppmärksam på tecken eller symtom på käkledsbesvär, ocklusal muskelsjukdom, ömhet eller trötthet i tuggmuskeln (spänningshuvudvärk), tandslitage, tandmobilitet utan periodontal nedbrytning eller tandmigration. Dessa besvär tyder på en hög ocklusal risk för patienten.² Estetiska ersättningar kan ändå vara ett alternativ men det är extra viktigt att vara särskilt uppmärksam på detaljer för att utveckla ett ocklusalt system som garanterar symmetri i mun, tänder och svalg – för att reducera påfrestningen till ett minimum.
   
   

3. Mängd kvarvarande emalj

   Ett bra skäl till att ha kvar tandstruktur vid limning är att bevara så mycket kvarvarande emalj eftersom emaljens kristalliska struktur är långt mindre föränderlig än tandben. Enligt undersökningar av porslinsfasader under de senaste tio åren var sex av sju av de ersättningar som misslyckades (4 %) endast delvis fogade till tandben.³ Framgångsfrekvensen visar på anmärkningsvärt goda resultat för porslinsfasader och tyder på att det är fördelaktigt att ha kvar så mycket emalj som möjligt.
   
   

4. Mängd och kvalitet på kvarvarande tandben

   I färska studier har man även sett på hur limning vid sklerotiskt tandben och tandben som angripits av karies kan påverka fogstyrkan.^4,5 Det är svårt att lyckas med limning inuti munnen och dessutom så verkar det som om fogstyrkan även beror på typen av tandben. En bra tumregel är att överväga en traditionell cementerad ersättning om det finns områden med missfärgat tandben som inte är känsligt för kallt vatten, luftdrag eller för preparering utan bedövning. Detta kan tyda på att det fuktiga kollagenstrukturen inuti tandbenet har förändrats påtagligt vilket påverkar fogstyrkan.
   
   

5. Förmåga att upprätthålla 100 % isolering

   Om isolering inte kan åstadkommas till 100 % under limningen finns det risk för att det misslyckas.⁶ Djupa subgingivala ersättningar, patienter med käkledsbesvär eller områden som det inte är möjligt att isolera är bara exempel på kliniska situationer där traditionella cementerade ersättningar kan vara indicerade.
   
   

6. Bevara maximalt antal tänder

   I allmänhet är det rekommenderat att bara avlägsna den mängd tandstruktur som krävs för att få en optimal estetik och åstadkomma nödvändig retention.
   

Referenser

1. Spear F: The maxillary central incisor edge: a key to esthetic and functional treatment planning. Compend Cant Educ Dent 20 (6): S 12-S 16, 1999.9. Garber DA: Porcelain laminate veneers: ten years later. Part I: Tooth preparation. J Esthet Dent 5(2):56-S9, 1993.
   
   

2. Dawson P: Evaluation, Diagnosis, and Treatment of Occlusal Problems. C.V. Mosby, 1989.
   
   

3. Dumfahrt H, Schaffer H: Porcelain laminate veneers, a retrospective evaluation after 1 to 10 years of service: Part II: Clinical results. Int J Prothodont 13(I):9-I 8, 2000.
   
   

4. Yoshiyama M, Urayama A, Kimoch T, et al: Comparison of conventional vs self-etching adhesive bonds to caries-affected dentin. Oper Dent 25 (3): 163-169, 2000.
   
   

5. Nakajima M, Ogata M, Okuda M, et al: Bonding to caries-affected dentin using self-etching primers. Am J Dent 12(6):309-3 14, 1999.
   
   

6. Nakabayashi N, Pashley D: Hybridization of Dental Hard Tissues. Quintessence Publishing Co., 1998.